Missionsmöte i Aneby

Det var med stor glädje och förväntan som vi i Barmhärtighetsmissionen besökte Fredstorgskyrkan i Aneby idag. Jag började med en presentation av vårt arbete Indien och Filippinerna. Vi visade också vår nyproducerade missionsfilm. Efter filmen predikade min pappa Kenneth om bön. Herren var mäktigt närvarande under denna samling och jag delade även vad Herren lagt  på mitt hjärta nyligen.
VI BEHÖVER EN PASSION FÖR HERREN OCH FÖR VÅR KALLELSE
 De kallelser som människor fått i sina liv som självdör tidigt
beror inte på brist på tro eller mänskliga resurser utan på brist på kärlek och passion för det som Herren lagt på ditt hjärta. Om du ska gå ut i heltidstjänst för Herren behöver vi hålla passionen och kärleken till Herren vid liv. Du behöver inte vara stark, ha hög utbildning eller mycket pengar, även om det ibland kan vara ett plus. För att Herren ska kunna använda dig krävs endast ditt hjärtas villighet och en kärlek och passion för det han kallat dig till.
När jag blev kallad av Herren till mission var jag tio år. Men han gav mig inte kallelsen
för att jag hade speciell stark tro eller hög utbildning utan för att jag hade ett hjärta
för honom. Men faktum är att jag nästan hela tiden sedan jag blev kallad brottats med
mörker och psykisk sjukdom. Under många av mina missionsresor har jag mått mycket psykiskt dåligt. För några år sedan blev jag förtidspensionerad och fick diagnosen
aspbergers syndrom och ADD. För er som inte vet vad det är så är det ett nevrologiskt
funktionshinder. Men genom allt har jag bevarat passionen och kärleken i min kallelse.
Jag säger som Paulus är det något som jag vill berömma mig av så är det min egen svaghet. Det är med glädje och tacksamhet jag ser tillbaka på det missionsarbete vi bedrivit i över 20 år i Barmhärtighetsmissionen. Det är bara Herrens nåd att detta
arbete fortfarande existerar och växer. Det älskar jag, då vet jag att i mig själv har jag
inget att berömma mig av utan all ära går till Jesus.
20 aug 2017